Imorse när jag vaknade undrade jag vem fan som ställt klockan och varför? Tills jag kom på att jag faktiskt skulle upp och jobba idag. Varit ledig för många dagar nu ;) Det var bara att gå upp. Var rätt trött på jobbet idag och det blev en lång dag eftersom vi hade möte till lite efter kl 20. Men det gick bra ändå :)

Jag fick ett samtal idag från Tobias registret där jag är donator sedan aug 2010. När jag hade tagit massa prover och hade varit medlem i registret i 3 månader så hörde de av sig till mig då de trodde att jag kunde matcha med en patient men för att vara helt säkra var de tvugna att ta lite fler tester.  Cirka två veckor efter det hörde de av sig igen och berättade att jag matchade patienten men att läkarna bestämt sig för att inte gå vidare men en transplantation, förmodligen för att patienten var för sjuk. Idag hörde de av sig igen och undrade om jag fortfarande var intresserad av att ställa upp som donator, eeeh självklart svarade jag. Så i juli ska jag donera mina stamceller och förhoppningsvis rädda livet på den här människan. Jag tycker det är så jäkla coolt att jag kan rädda någons liv kan inte riktigt beskriva känslan. Vet folk som varit med i registret i många många år som aldrig ens blivit kontaktade. Men jag JUST JAG matchar med den här personen, känner mig jävligt speciell ;) 

Läste precis detta:

Om man är helsyskon till patienten är sannolikheten 25% att vävnadstypen passar. Om man är släkt med patienten på annat sätt är sannolikheten att vävnadstypen passar mycket låg.

Så ni förstår att sannolikheten är jätteliten, så häftigt att det ändå passar. Det måste ju betyda att personen även skulle kunna rädda mitt liv om jag fick en elakartad blodsjukdom, typ leukemi.

De berättade lite kortfattat hur det går till men jag ska träffa en läkare som berättar lite mer. Först kommer de att göra en jätte hälsoundersökning på mig för att se så min kropp klarar av att donera sedan ska jag ta sprutor 2 ggr per dag i ca 5 dagar och sedan ska jag ligga på sjukhus i 5 dagar i ca 4-5 timmar per dag och så plockar de mina celler. Fattar inte riktigt hur men det ska jag snart få veta. Gaaaah jag som är så spruträdd men jag får försöka bortse från det för det är SÅ värt det.

Här kan ni läsa mer om hur en transplantation går till:

http://www.skane.se/upload/Webbplatser/USiL/Dokument/Division3/VOHematologi/SCT-vardprogram/App%203_200703.pdf

Och här är det en person som varit med om det som berättar:

http://vard.vgregion.se/sv/Fakta-och-rad/Personliga-berattelser/Stamcellsdonation-Johans-berattelse/

Nog om det.

Ikväll ska jag sova helt själv hemma i radhuset för första gången, läskigt :( Jocke är ute med båten med en arbetskolega. Funderade ett tag på att åka och sova hos Lina men jag kör lite KBT (kognitiv beteendeterapi) på mig själv istället. Jag SKA klara det :)

Nu ska jag facebooka lite och läsa bloggar sedan sova.

Hörs imorgon.

Puss på er.

 

Jenny

7 juni 2011 23:04

vad häftigt att du matchar med den patienten och vilken hjälteinsats av dig,förstår att det är en mäktig känsla! Lycka till med att sova ensam,jag förstår PRECIS hur du känner det,hatar också att sova ensam... kram

http://wagen.blogg.se

Nolli

7 juni 2011 23:38

Ja jättehäftigt! Vi får se till att bli gräsänkor samtidigt så kan vi göra varandra sällskap.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har fan fullt upp just nu och har varken tid eller ork att blogga så det blir inte så mycket just nu, men ha tålamod jag kommer tillbaka så fort allt lugnat ner sig lite.     ...

  Det har varit barnvecka och fullt ös med jobb, skola aktiviteter och allt vad det är så jag har fan inte hunnit blogga. Jag har lagt bloggtiden på mina älsklingar i stället. Tänkte jag skulle skriva en recap ikväll men fastnade med annat och nu m...

  Jag hade sagt till mig själv att jag skulle ligga i sängen kl 22 ikväll, det blir nog snarare 23.   Idag var det första skoldagen för barnen, de tyckte det var kul att träffa alla kompisarna, men Claudia tycker det känns lite konstigt att gå ...

  Idag hade jag en lång sovmorgon, enda till kl 11:30. Tog det lugnt en stund och sen var det dags att ta tag i storstädningen, städade i hela 5 1/2 timmar. Så nu skiner det här hemma, alla kläder är tvättade och på sina platser och nya lakan i all...

Sådär nu har det inte hänt något dramatiskt på flera dagar, det kanske är på väg att vända? Hoppas det :) Det sista som hände var en liten vattenskoter/badrings olycka, som tur var slutade allt bra. Nadja ramlade ur badringen i ganska hög far...